”Vet du vad min Älskade” sa Pappan på julaftonen, satte händerna i sidorna och såg allvarlig ut.
”Jag tror att 83% av alla svenskar egentligen inte tycker om julen.”
”VA, tror du?” svarade Mamman medan hon försökte slita sig från den lugna stunden vid datorn tillsammans med Mozartkulorna.
Hela julen har Mamman funderat över det här och kommit fram till att Pappan antagligen har rätt.
Det är säkert så att de allra flesta inte tycker om julen.
Innerst inne.
Det är ju inte alla som väljer lugnet, friden, eftertanken och gemenskapen som Mamman och Pappan har gjort.
Tänker Mamman efter så inser hon att det är mycket ångest med julen.
Mycket press och krav med dyra klappar och mycket mat.
Alla ska vara lyckliga.
Barnen ska tindra med ögonen och vara tacksamma.
Allas behov ska tillfredsställas.
Hur ska vi hinna?
Hur ska vi har råd?
Ångesten smyger på som en objuden gäst och börjar knacka på axeln.
I år är det barnens tur att vara hos mamma på julaftonen.
Det är firande hos farmor dagen före julafton.
Jullunch hos morfar och hans fru på julaftonens förmiddag.
Kalle Anka klockan 15.
Julmat hos mormor kl 17.
Klappöppning.
Jullunch hos farfar på juldagen.
Barn och föräldrar flänger som galningar fram och tillbaka.
Var är friden?
Var är lugnet?
Efter många dagars funderande tror Mamman att Pappan har rätt.
Det är nog så att 83% egentligen inte tycker om julen.
Mamman älskar julen.
Mamman älskar friden.
Mamman älskar skinkan.
Mamma älskar Storebrorsan och Bebisen.
Mamman älskar Pappan av hela sitt hjärta.
.
—————————————————————————————————————————————————————–
Läs även andra bloggares åsikter om Hemliga Mamman, julen, ångest, frid